2021 har präglats av en snabb förändring av detaljhandeln. Vi ser nya trender som quick commerce, obemannat och cirkulär handel ta plats, samtidigt som vi undrar när de stora detaljhandelskedjorna på allvar ska börja konkurrera med de renodlade e-handlarna.

Och vi kan vara helt säkra på att omvandlingen av svensk detaljhandel fortsätter 2022. Vi kommer säkert att se hemelektronikaktörer börja sälja begagnat.

I detta avsnitt av podden Ehandelstrender samtalar programledaren Urban Lindstedt med Emma Hernell, vd på HUI Research, med lång erfarenhet som detaljhandelsanalytiker.

Omvandlingen inom detaljhandeln fortsätter. En viktig trend under 2021 är quick commerce där matbuden utökade sortimentet med dagligvaror samt detaljhandelsprodukter från vanliga butiker. Quick commerce är bekvämlighet drivet till sin spets.

En annan trend är obemannade livsmedelsbutiker och vi får kanske se ombemannat inom andra segment i framtiden.

Vi ser också att cirkulär handel ökar kraftigt på nätet och sprider sig till nya segment. Begagnade kläder och heminredning är inget nytt och snart kommer stora hemelektronik-aktörer börja sälja begagnat. Det drivs av en konsumentefterfrågan och brister på varor och insatsvaror. Försäljning från konsument till konsument fortsätter också att öka.

Vi funderar dessutom på varför få stora detaljhandelskedjor inte kvalificerar in sig på topplistan över konsumenternas favoritnätbutiker.

Konsumenternas favoritföretag och röstandel

Fjolårsplacering inom parentes,

Företag Röstandel

1 (1) Apotea 15,3 %

2 (2) Zalando 5,0 %

3 (5) H&M 4,1 %

4 (4) Adlibris 3,9 %

5 (3) CDON 3,2 %

6 (7) Webhallen 2,6 %

7 (6) Tradera 2,3 %

8 (10) Bokus 1,8 %

9 (29) ICA 1,6 %

10 (8) Amazon 1,5 %

11 (15) Netonnet 1,5 %

12 (16) Matsmart 1,5 %

13 (9) Boozt 1,4 %

14 (18) Lyko 1,4 %

15 (12) Asos 1,3 %

16 (11) Wish 1,2 %

17 (20) Åhléns 1,2 %

18 (14) Ellos 1,1 %

19 (21) Inet 1,1 %

20 (22) Skincity 1,1 %

Källa: E-barometern årsrapport 2020

Vill veta mer

E-handelsforskaren Malin Sundström vill i ett nytt forskningsprojekt veta mer om hur ökad e-handel påverkar staden. Handeln har fram tills nu kunnat växa och utvecklas i takt med att städerna växt sig allt större. Men två kolliderande trender sätter nya förutsättningarna för hur stadens handel ska planeras: Vi bor allt fler på en allt mindre yta samt vi behöver inte längre åka till arbetet.

Handeln är mitt uppe i en revolution där pandemin snabbat på utvecklingen med fem år. Därför är det livsviktigt att faktiskt undersöka varför och hur konsumenterna handlar. Vi måste ställa frågor för att få till städer vi alla vill verka och bo i, enligt Malin Sundström.

I avsnitt 164 av podden Ehandelstrender samtalar programledaren Urban Lindstedt med Malin Sundström som är docent i marknadsföring och verksam vid Malmö universitet. Hon har forskat om handeln i flera decennier och har nyligen fått ett forskningsprojekt beviljat där hon ska undersöka hur staden påverkas av e-handeln samt vilka utmaningar som uppstår vid detaljhandelsinköp för konsumenter bosatta i Borås stadskärna.

Ett stort problem är att politiker inte förstår handelns betydelse för levande och trygga städer. Man har alltid tagit handeln för given. Vi ser idag nybyggda bostadsområden som saknar handel – vilket skapar döda sovstäder. Därför har det aldrig varit så viktigt att detaljhandeln och e-handeln för en dialog med politikerna och försöker påverka utvecklingen.

Malin Sundström är försiktig med svaren om hur framtidens handel kommer att organiseras, men hon är ganska säker på att handeln kommer att klustras kring kommunikationshubar. Hon tror också att det finns skillnader mellan generationer hur de tänker kring köp och handel.

Malin Sundström menar också att e-handeln har en bit kvar innan de lyckas hantera returer och hållbarhet bättre.

Corona-pandemin slår hårt mot detaljhandeln som länge brottats med låg lönsamhet. Samtidigt har efterfrågan på hemleveranser av mat ökat leveranstiderna för dagligvaruhandelns nätbutiker till över åtta dagar. Och nätapoteken upplever sin största ökning någonsin.

De flesta är förlorare i pandemins spår även om det finns vinnare. Vi kan vara säkra på att pandemin kommer att skynda på strukturomvandlingen inom handeln. Men hur fort kommer det att gå?

I avsnitt 140 av podden Ehandelstrender samtalar programledaren Urban Lindstedt med Jonas Arnberg, vd på HUI Research och Johanna Allhorn, chefredaktör på Ehandel.se om konsekvenserna på handeln av Corona-pandemin.

Alla inom handeln håller andan när Sverige stängt ner under coronapandemin. Nödläget kommer att skynda på transformationen från offline till online. Budget-trenden kommer också att stärkas av långkonjunkturen som kom så hastigt.

Samtidigt är panelen frågande till att handeln så länge kunnat arbeta med allt för låga marginaler. Förhoppningsvis kommer detaljhandeln att utvecklas och fungera bättre efter epidemin. Vi tror på bättre e-handel i kombination med vassare butikskoncept.